VERKSAMHET

10. Plocka ut ur berättelsen all service som upprätthålls med kommunala skattemedel och den service eller de förmåner som företagen erbjuder.

Läroämnestips: Uppgifterna 10-11: hälsokunskap, samhällslära

Katri, som går i grundskolans åttonde årskurs, vaknar på morgonen av att klockan ringer. Duschens friska vatten väcker henne och hon skyndar till frukostbordet för att bläddra igenom dagens tidning. Katri berättar för sin mamma att hon skall gå på hälsoundersökning under dagen. Mamman berättar att hon skall gå på stadsteatern på kvällen och därefter på restaurang.

Efter frukosten hämtar Katri cykeln och åker ut på cykelvägen. När hon cyklar förbi skateparken upptäcker Katri några kamrater där. Hon stannar hos dem och kamraterna kommer överens om att träffas på ungdomsgården på eftermiddagen. Heikki säger att han inte kan komma, för han måste gå till biblioteket för att söka uppgifter för sitt föredrag i historia. Dessutom skall han hämta sin lillasyster på daghemmet. Katri kommer ihåg att hon också är upptagen efter skolan. Hon skall hämta sitt pass på polisstationen, för hon skall flyga på semesterresa till Frankrike med sin kamrats familj. Katri tänker betala flygresorna med pengar som hon tjänat på sommarjobb i en affär. Mamma har lovat ge fickpengar för resan.3


11. Gör en lista på tjänster som upprätthålls med skattemedel och som du använder eller någon gång har använt.


12. Bekanta dig med ditt skattekort

Läroämnestips: Matematik, elevhandledning, samhällslära

När du går på sommarjobb skall du ge arbetsgivaren ditt skattekort. På basis av det tar din arbetsgivare förskottsinnehållning. Skatteverket skickar automatiskt skattekort till alla som fyllt 16 år. Ifall du är under 16 år och gör lönearbete, får du ett skattekort genom att ringa till skatteverket.

Alternativ 1:
Titta på ditt skattekort och läs anvisningarna. Svara på frågorna.

A. Vad är grundprocenten på kortet?
B. Hur mycket får du tjäna under året med grundprocenten?
C. Hur stor är tilläggsprocenten på ditt skattekort?
D. Hur mycket skatt skall du betala för den överskridande delen, om du tjänar 150 euro över grunddelen? Hur mycket får du av dessa 150 euro efter skatt?

Alternativ 2:
Ifall du inte har ett skattekort, bekanta dig med beskattningen av skolelever och studerande på sidorna www.vero.fi/nuoret (på svenska). Sök svar på följande frågor:

A. Hur mycket kan du tjäna utan att behöva betala kommunalskatt och kyrkoskatt?
B. För hur stora inkomster måste du betala inkomstskatt till staten?
C. Gör en bedömning av hur stor lön du kunde få av sommarjobb. Skulle du vara tvungen att betala kommunal- och kyrkoskatt eller inkomstskatt till staten?


13. Rastkiosk

Läroämnestips: Matematik, samhällslära
Tips: Ifall ni har en rastkiosk i skolan, använd den som exempel i uppgifterna 13 och 14.

Er klass beslutar att hålla kiosk under rasterna och skolans rektor har gett tillstånd. Fundera i gruppen på:
A. Vad allt behöver ni för att grunda en kiosk?
B. Vilket av det som behövs för kiosken får ni gratis, och vilka utgifter har kiosken?
C. Vad måste ni beakta när ni sätter pris på kioskprodukterna?
D. Hur inverkar det på produkternas pris, ifall ni inte får en del av det som behövs gratis?


14. Mervärdesskatt

Läroämnestips: Matematik, samhällslära

Med hjälp av skolans rastkiosk kan er klass t.ex. bekosta en klassresa. Ifall intäkterna från kiosken är små och skolan deltar i medelinskaffningen för kiosken genom att styra intäkterna till sitt konto och betala klassresan därifrån, behöver ni inte uppge inkomsterna från kiosken till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna betraktar då kioskverksamheten som talkoarbete. Intäkterna från kiosken bör dock användas för skolverksamhet.4

Ifall ni vore kioskföretagare skulle ni vara tvungna att betala bl.a. mervärdesskatt (moms). Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt, som företagaren lägger till produktens pris. Företagaren är då skatteuppbärare och redovisar för skatten till staten.

För de flesta varor och tjänster är mervärdesskatten 22 %. För livsmedel betalar man 17 % i mervärdesskatt. När företagaren redovisar för mervärdesdelen av de sålda produkterna till staten, får han eller hon samtidigt dra av den mervärdesskatt som han eller hon betalat till en annan företagare.5

Föreställ er att er kiosk är skyldig att betala mervärdesskatt. Räkna ut hur det inverkar på produkternas pris.

Se bilaga 1: Svar.

A. I rastkiosken säljs fyllda smörgåsar för vilka ni räknat ett pris på 2 euro per styck. Hur mycket mervärdesskatt skall ni lägga till priset? Vilket pris betalar då kunderna för smörgåsarna?

B. I er kiosk säljer ni också blyertspennor. Ni har köpt in pennorna för 1 euro per styck. Nu vill ni ha en vinst på 50 cent per penna. Hur mycket kostar då en penna med mervärdesskatt?

C. För smörgåsarna köper ni ett paket ost i närbutiken, som kostar 3,50 euro. Hur stor del av ostens pris är mervärdesskatt? Vad är produktens pris utan mervärdesskatt?

D. Ni har sålt 30 fyllda smörgåsar i kiosken. När ni köpte tillbehör till smörgåsarna i närbutiken, betalade ni mervärdesskatt på produkterna.
Ni köpte

  • ett ostpaket (3,50 euro)
  • två gurkor (tillsammans 3 euro)
  • ett paket margarin (1,90 euro)
  • ett paket skinka (2,90 euro)
  • två påsar bröd (2,75 euro/påse).

Räkna ut hur mycket mervärdesskatt ni skall redovisa för till staten.

E. Vem betalar mervärdesskatten?


15. Företag, hemhushåll och offentlig service

Läroämnestips: Samhällslära
Se också avsnitt 3, uppgift 14.
Se bilaga 1: Svar.

På bilden här intill finns ett schema över penningflödet mellan hemhushållen och företagen. För sina inkomster betalar privatpersoner (bl.a. löneinkomster) och företag (företagets vinst) skatt, med vilken statens och kommunernas service, dvs. den offentliga servicen, bekostas.

Penningflödet mellan hemhushållen och företagen6

 

Penningflödet mellan hemhushållen och företagen (pdf)

A. Var skulle du placera den offentliga servicen i schemat? Fortsätt schemat genom att rita in den offentliga servicen.

B. Vilka andra utgifter har ett företag? I det ursprungliga schemat har endast kostnaderna för de anställda märkts ut. Lägg till de övriga utgifter som du tror att företaget har.

C. Betrakta de företagsutgifter som du lade till schemat. Vem tror du drar nytta av vilka utgifter?

D. Vilka drar nytta av företagets vinster? Ifall företaget går på förlust, vad finns det för metoder att göra företaget lönsamt? Hurdana följder kan det ha?

 


 

3 Uppgiften baserar sig på uppgiften i FLSH:s tävling i ekonomikunskap 2001.
4 Källa: www.vero.fi, Skatteinfo: Skatteförvaltningens anvisningar, Beskattning av talkoarbete 12.10.2005.
5 Källa: www.vero.fi, Skatteförvaltningens publikation 190r.06, 1.11.2006.
6 Pekkarinen & Sutela, 2002, 61 med modifikation.