VERKSAMHET

5. Arbete med anknytning till läroämnets bransch

Läroämnestips: Passar för alla läroämnen
Se avsnitt 3, uppgift 6.

Tips: Uppgiften kan vara en självständig observations- och tankeuppgift för eleverna under en överenskommen tidsperiod. Som avslutning på perioden samlar ni ihop elevernas funderingar.

Hurdant arbete kunde anknytas till ert läroämne? Hurdant frivilligarbete kunde en person utföra som är intresserad av läroämnet? På hurdana arbetsplatser arbetar människor som avlagt examen inom er bransch?

A. Dela in er i tre grupper. 1 gruppen: Frivilligarbetare. 2 gruppen: Företagare. 3 gruppen: Lönearbetare.

B. 1 gruppen funderar på i vilket frivilligarbete färdigheter i ert läroämne behövs. En hurdan organisation kunde man grunda som bygger på läroämnet? För vad eller för vem skulle man utföra frivilligarbete? 2 gruppen funderar på hurdant ett företag inom läroämnets bransch skulle vara. Hurdana produkter eller tjänster kunde det ha? Vilka behov skulle företaget fylla? 3 gruppen funderar på i vilka arbete man behöver de färdigheter läroämnet ger. I vilken bransch är de särskilt viktiga? Var finner man arbetsplatser inom läroämnets bransch?

C. Jämför i klassen de olika gruppernas tankar. Vad finns det för gemensamma drag i gruppernas idéer och vilka skiljer sig från varandra? Vilken tror ni är den naturligaste arbetsformen inom ert läroämne? Varför?


6. Entreprenörskap i tidningarna

Läroämnestips: Samhällslära, modersmål

Ni kan använda materialet från uppsatstävlingen Yritys Hyvä (på finska) i uppgiften.

Jämför era egna idéer om entreprenörskap och tidningsartiklar som behandlar företagare eller företag. Samla först era egna tankar om entreprenörskap. Analysera sedan en artikel om företagare eller företag. Jämför slutligen era egna föreställningar om entreprenörskap med de föreställningar som tidningsartikeln ger upphov till.

Skede 1: Egna föreställningar
A. Samla adjektiv och beskrivningar av din egen föreställning om företagare på en idékarta.

Skede 2: Analys av en tidningsartikel.
B. Sök en artikel som behandlar företagare eller företag i en tryckt tidning eller på en webbtidning.

C. Läs artikeln.

D. Ett hurdant företag berättas det om? Hur stort företag? Vad är företagets huvudsakliga verksamhet?

E. Hur beskrivs företagaren? Plocka ut adjektiv och andra beskrivande uttryck ur artikeln.

F. Vilka är de allmänna dragen i de beskrivande uttrycken? Vilket intryck ger de beskrivande uttrycken av företagaren?

G. Finns det en bild av företagaren? Vad tycker du att bilden berättar om företagaren?

H. Vad berättas om företagarens arbete?

I. Jämför den föreställning av entreprenörskap som tidningsartikeln ger upphov till med din egen föreställning (punkt A). Är din egen föreställning likadan som den som tidningsartikeln ger upphov till eller skiljer de sig från varandra?

  • Ifall föreställningarna är likadana, vad tror du det beror på?
  • Ifall föreställningarna skiljer sig, hur skiljer de sig från varandra? Vilkendera tycker du är mera sanningsenlig? Varför?

Sammanfattning av analyserna. Sammanfatta hurdana företagare och företag som behandlas i tidningarna.
J. Hurdana företag beskrivs i tidningsartiklarna? Små eller stora? Vilken bransch representerar de? Osv.

K. Hurdan bakgrund har företagarna? Är de unga eller gamla, kvinnor eller män, finländare eller med utländskt ursprung?

L. Sammanfatta de allmänna drag med vilka företagaren beskrivs (punkterna F och K).

M. Hurdana företagare eller företag berättar tidningsartiklarna oftast om? Hurdana företagare eller företag berättas det inte om? Vad tror du detta beror på?


7. En exkursion i arbetets lokalhistoria

Läroämnestips: Den omfattande projektuppgiften kan fördelas på lektionerna i historia och elevhandledning. Punkterna A-D leds av läraren i historia och punkterna E-F av elevhandledaren.
Se bilagorna 3 och 4

Obs! Ifall någon av elevernas föräldrar har ett familjeföretag eller det finns familjeföretag i trakten, lönar det sig att inleda bekantskapen med arbetets historia genom dessa familjeföretag. Intervjua familjeföretagarna om följande frågor: När och på vilken verksamhetsidé har företaget grundats? Hur har företagsverksamheten utvecklats och hur har företaget klarat sig under olika tider? Arbetar flera generationer i företaget och hur inverkar det på arbetet? Hur har arbetsuppgifterna historiskt fördelats i familjeföretaget? Finns det ett samband med arbetsfördelningen i det moderna samhället?

Hur har människorna tjänat sitt uppehälle i er hemtrakt? Med hurdana redskap och under hurdana förhållanden har människorna arbetat? Har de historiska arbetsformerna i er hemtrakt påverkat de nuvarande näringarna? Ta reda på arbetets historia i er egen hemtrakt. Fundera på och diskutera hur historien syns i de nuvarande arbetsformerna i er hemtrakt. Uppgiften består av tre delar:

  • Traditionella former av arbete på hemorten (punkt A).
  • Bekanta er med detaljerna i någon arbetsform på hemorten (punkterna B-D).
  • Kontinuiteten i de traditionella arbetsformerna på orten (punkterna E-F).

A. Ta reda på hur man tjänat sitt uppehälle i er hemtrakt under olika århundraden eller -tionden. Har det funnits hantverk, jordbruk eller industri i trakten? Inom vilka branscher har dessa varit koncentrerade? Vad har inverkat på att dessa branscher har lyckats och gett uppehälle i er hemtrakt? Fortsätter arbetet i dessa branscher ännu i trakten?

Börja bekanta er med arbetets historia i er hemtrakt med ett museibesök och genom att läsa historiker om er egen kommun och närkommunerna. Tips om arbetet i hemtrakten under gångna årtionden får ni också genom att bekanta er med kommunens eller närkommunernas webbsidor. När ni har uppfattat de historiska försörjningsformerna i trakten, dela upp er i grupper där ni börjar reda ut någon särskild fråga i arbetet i er hemtrakt.

B. Bestäm i gruppen vilken fråga i arbetet i hemtrakten ni skall ta reda på.
Exempel:
- Bekanta er med någon form av hantverk eller begränsa ert intresse till en hantverkare som levt i trakten.
- Bekanta er med ett fungerande familjeföretags historia, produkter, arbetare eller arbetsfördelning.
- Ifall någon anmärkningsvärd händelse är förknippad med traktens arbetshistoria, begränsa ert intresse till denna.

C. När ni har bestämt föremålet för ert intresse, gör först en allmän beskrivning av ämnet, där grundläggande fakta framgår.

D. Försök sedan fånga intressanta detaljer om ämnet. Mera detaljerad information kan man finna t.ex. i gamla tidningar, som finns på biblioteket, på museerna eller i tidningarnas elektroniska arkiv. I Nationalbibliotekets historiska tidningsbibliotek finns t.ex. digitaliserat alla tidningar som kommit ut i Finland åren 1771-1890. Mera kunskap och detaljer får ni också genom att intervjua folk som bott på orten eller människor som minns sina egna mor- och farföräldrars liv.

E. Har den arbetsform som ni undersöker bibehållits på orten till våra dagar? I vilken form utövas arbetet eller yrket för närvarande på orten? Besök en person som gör detta arbete idag. Fråga om hans eller hennes arbete: hur han eller hon kommit in i branschen och hur arbetets historiska bakgrund påverkar arbetet?

F. Jämför era kunskaper om det undersökta arbetets historia och nutid. Hur har arbetsformen påverkat er hemtrakt? Vilka skillnader och likheter finns det mellan arbetets historiska och nuvarande former?

8. En broschyr om hembygden2

Läroämnestips: Bildkonst, språklektioner, matematik, modersmål
Tips: Be kommunen eller ett företag i er hemtrakt att bli er samarbetspartner och gör en broschyr för dem.

Se på er hemort med en besökares ögon. Vilka saker intresserar besökaren? Vilka sällsynta och enastående saker finns det på orten? Gör en broschyr om er hemort, som hjälper besökare att hitta de intressantaste sevärdheterna och upplevelserna.

A. Gör en lista på saker som ni vill visa för besökare i er hemtrakt.

B. Gör en plan för broschyren.

  • För vem är broschyren avsedd? Är den avsedd för t.ex. utländska turister, inhemska turister, ungdomar, barnfamiljer eller för personer med något specialintresse?
  • Hur berättar ni om saker? Använder ni en saklig stil eller berättar ni t.ex. i versform?
  • Hur illustrerar ni broschyren? Använder ni t.ex. målningar, ritningar eller fotografier?
  • Ifall er broschyr beställs i 100 exemplar, hur tar ni itu med beställningen? Gör ni varje broschyr för hand eller använder ni någon kopieringsteknik? Tänk på kopieringsmetoden när ni planerar broschyren.

C. Är det ekonomiskt lönsamt att producera broschyren i stora mängder? Gör en kostnadskalkyl för broschyren. Avgör vilka kostnader som det är möjligt att pruta på vid behov. Ta i beaktande

  • materialkostnader
  • kostnader för kopiering
  • eventuella arvoden för planering och utförande.

D. Samla ihop de planerade broschyrerna till en utställning och bjud in lokala människor. Marknadsför broschyrerna aktivt.


9. Aktiv företagsamhet på film och i skönlitteratur

Läroämnestips: Alla läroämnen

Aktivitet och företagsamhet har ofta också beskrivits på film och i skönlitteratur. Filmer och litteratur erbjuder ett sätt att behandla temat upplevelsemässigt. I det följande finns exempel på filmer och böcker och på hur man kan behandla dem ur ett entreprenörskapsfostrande perspektiv. På samma sätt kan man utnyttja många andra verk som en del av entreprenörskapsfostran.

FILMER

Information om upphovsrätt i samband med skolundervisning www.kopiraitti.fi/svenska .

Ni kan se filmen på en skolbioföreställning. Alla biografteatrar i Finland har förbundit sig att ordna skolbioföreställningar. Bekanta er närmare på adressen www.skolbio.fi med hur ni kan ordna en bioföreställning på er egen ort. Den ledande tanken med Skolbio är att så många elever som möjligt skall få se på bio under skoldagen på en riktig biograf och få behandla det de sett efteråt. Obs! Att köpa eller hyra en film för eget bruk ger inte tillstånd för annan användning, som t.ex. förevisning i klass för elever www.kopiraitti.fi (på svenska).

Matbar Måsen
Japan 2006
Regi: Naoko Ogigami
I rollerna: Satomi Kobayashi (Sachie), Hairi Katagiri (Midori), Jarkko Niemi (Tommi
Hiltunen), Masako Motai (Masako), Markku Peltola (Matti) och Tarja Markus (Liisa)
Längd: 104 min
Åldersgräns: S

Matbar Måsen berättar om en japansk kvinna, Sachie, som startar en liten restaurang i Finland. Hon vill bjuda sina kunder på japansk mat. Kunderna hittar dock inte så lätt till Sachies lilla restaurang. Av en händelse träffar Sachie två japanskor, som börjar hjälpa henne. Småningom hittar också de finländska kunderna vägen till Matbar Måsen, och Sachie får bjuda dem på japansk mat. Matbar Måsen är den första japanska filmen som helt spelats in i Finland.

Filmen har fått uppmärksamhet också för att en grupp produktmärken som är kända i Finland spelar en central roll. Product placement eller produktplacering kan definieras som en (smyg)reklam för betalda produkter som placerats i en film eller i ett tv-program. Med filmen kan man också öva sig i att bedöma sin medieläskunnighet och sitt konsumtionsbeteende.

Förutom temana i entreprenörskapsfostran är matkultur, finländskhet, kulturmöten och vänskap andra centrala teman i filmen. På Skolbiowebbsidorna finns lärmaterial (på finska) och mera bakgrund om filmen. Lärmaterialet på Skolbio är avsett för gymnasier och yrkesläroanstalter.

FRÅGOR KRING MATBAR MÅSEN

Se bilaga 1: Svar.

A. Företagets affärsidé

  • Vad är grundprincipen för Sachies företag? Hurdan mat vill Sachie bjuda sina kunder på?

B. Att grunda en matbar

  • Matbar Måsens första steg är inte lätta. Hurdana svårigheter har Sachie med sin matbar? Vad beror svårigheterna på enligt er?
  • Hurdana råd hade ni gett Sachie i begynnelseskedet? Hur skulle hon ha fått sitt företag att lyckas?

C. Företagare i främmande land

  • Sachie har grundat sitt företag i Finland, trots att hon inte talar finska. Vilka faktorer i företagets verksamhet kan försvåras av detta?
  • Hurdana egenskaper tycker ni att det krävs för att grunda ett företag i ett främmande land?
  • Vad berättar filmen om Sachies bakgrund? Hurdant liv tror ni hon hade tidigare?
  • Sachies japanska ursprung kan vara en fördel för hennes affärsverksamhet. Hur utnyttjar hon sin bakgrund?
  • Vilka företag som drivs av utlänningar känner ni till?

D. Kvinnans ställning

  • När Midori och Masako träffar Sachie första gången förundrar de sig över att hon fungerar som företagare alldeles ensam, utan man. Vad tror ni att deras förundran beror på?
  • Vad tycker ni, är det i Finland lika lätt för kvinnor och män att bli företagare? Motivera.

E. Product placement eller produktplacering

  • I filmen förekom många finländska produktmärken (alla produkter tillverkas inte nödvändigtvis i Finland). Vilka produktmärken kände ni igen i filmen?
  • Får man enligt er göra reklam för produktmärken i filmer? Tror ni att utlänningar känner igen märkena?
  • Hur tror ni att ni själva skulle känna igen smygreklam eller produktplacering? Påverkar produktplaceringen era egna köpbeslut?
  • Tycker ni att det är rätt att man satt in smygreklam i filmer eller tv-serier? Motivera.

Martins dröm
Danmark 2006
Regi: Neils Arden Oplev
I rollerna: Bent Mejding, Anders W. Berthelsen, Jens Jørn Spottag, Anne Grethe Bjarup Riis, Peter Hesse Overgaard, Sarah Juel Werner, Janus Dissing Rathke.
Längd: 105 min
Åldersgräns: 11 år

Martins dröm berättar en historia som bygger på verkliga händelser om en 13-årig bondpojke, Frits Johansen. Historien utspelar sig i slutet av 1960-talet i en liten dansk byskola, som regeras av en tyrannisk rektor. Frits stora idol är människorättskämpen Martin Luther King. När Frits värld vänts upp och ned av en orättvis upplevelse börjar han liksom sin idol att förverkliga sin dröm. Frits vill få ett slut på orättvisa, lögn och våld.

Via filmen kan man bl.a. behandla medborgaraktivitet, förverkligandet av egna ideal, rättvisa, påverkan och ingripande. På Skolbiosidorna finns lärmaterial för behandling av filmen.


SKÖNLITERATUR

Täällä pohjantähden alla (I-osa) Linna, Väinö (1959). WSOY.
I svensk översättning: Här under polstjärnan (del I: Högt bland Saarijärvis moar) Schildts Förlags Ab, 2007

Läs den första delen i trilogin Här under polstjärnan. Lägg särskilt märke till sådant som har med arbete och företagsamhet att göra.

Frågor som stöd i behandlingen av boken

A. På vilket sätt kommer företagsamhet fram i boken?

  • Vilka av bokens personer tycker ni att är driftigast och företagsammast? Hur kommer det fram?

B. Vilka livsnödvändiga saker krävde företagsamhet av personerna i boken?

C. Hade all företagsamhet i boken att göra med att skaffa uppehälle? På vilka andra områden är personerna företagsamma?

D. Vilka av personerna i boken fungerar enligt er som företagare?

E. Vad för slags föreningsverksamhet förekommer i boken?

F. Vilka former av medborgaraktivitet upptäckte du i boken?

G. När man talar om attityden "kärret, gräftan och Jussi" ("suo, kuokka ja Jussi"), vad anser ni att man menar? - Vad innebär den för en inställning till arbete?

  • Finns det i era egna liv situationer när ni skulle behöva attityden "kärret, gräftan och Jussi",

H. Skriv en presentation av den person du finner intressantast i boken. Belys i din presentation personens inställning till arbete.

 



2 Idén till uppgiften www.4h-liitto.fi/top.