VERKSAMHET

BAKGRUNDSINFORMATION FÖR UPPGIFTERNA I AVSNITTET KREATIVITET

Kreativitet är förmåga att tänka på och se på saker på ett sätt som avviker från det invanda. Nya uppfinningar är sällan något fullständigt nytt. Däremot kan de vara nya former eller nyarrangemang av gamla bekanta saker. Till kreativiteten hör förmågan att problematisera saker som vi finner självklara.

Vi kan börja öva problematisering genom att betrakta klassificeringar och rutiner i vårt eget samhälle som anses absoluta och oföränderliga.

  • Finns det t.ex. i musiken själv något som indelar den i klassisk musik och popmusik eller är det fråga om västerländska vanor?1
  • Är det som vi anser vara oätligt verkligen det eller hänger definitionen av vad som är ätbart ihop med kulturskillnader?
  • Eller se på världskartan: är kartbilden rätt fokuserad när Europa är i mitten eller kan där vara fråga om en överenskommelse och en europeisk vanesak?

Den viktigaste egenskapen hos en som ser saker annorlunda är förmågan att ifrågasätta de dominerande sanningarna.

De dominerande sanningarna formas i dag t.ex. via modet. Modet vill definiera vad som är vackert eller snyggt.

Även reklamen vädjar till sådant som är allmänt uppskattat i samhället.

Kreativa, påhittiga och innovativa människor kan ifrågasätta självklarheterna i den rådande livsstilen. Där var de som anpassar sig till de rådande sanningarna upprepar rutiner, skapar de som söker alternativa tänkesätt också nya handlingssätt och -möjligheter.

Man kan se dem som modellexempel på företagsamhet.

Den viktigaste egenskapen hos en som ser saker annorlunda är förmågan att ifrågasätta de dominerande sanningarna. De dominerande sanningarna formas i dag t.ex. via modet. Modet vill definiera vad som är vackert eller snyggt. Även reklamen vädjar till sådant som är allmänt uppskattat i samhället. Kreativa, påhittiga och innovativa människor kan ifrågasätta självklarheterna i den rådande livsstilen. Där var de som anpassar sig till de rådande sanningarna upprepar rutiner, skapar de som söker alternativa tänkesätt också nya handlingssätt och -möjligheter. Man kan se dem som modellexempel på företagsamhet.

Förmåga att gestalta alternativ behövs också i det gemensamma beslutsfattandet, och den kan anses vara ett villkor för kulturens kontinuitet. Många gånger har gårdagens utopier övergått i dagens vardagsverklighet. Ett sätt att utveckla förmågan att se annorlunda är att gestalta en situation som motsvarar icke-verkligheten . T.ex. hurdant ett samhälle skulle vara om det inte fanns bensin eller dataförbindelser.2

I fjärde periodens uppgifter övar vi kreativt annorlundaseende. Ett särskilt mål är att lära sig att bedöma vardagliga saker som verkar självklara kritiskt och ur nya synvinklar.

Mode (uppgifterna 1-4)

Modet kan anses vara en viss tids formideal. Modet är alltid oavslutat. Det är en fortlöpande social process, där man är i dialog med kläder, föremål och accessoarer. Med hjälp av mode vill man antingen skilja sig från mängden eller identifiera sig med den.

Ofta talar man om massmode och menar då att modet har en förenhetligande verkan. Särskilt de unga försöker dock skilja sig från majoriteten genom att identifiera sig med subkulturer, inom vilka det i sin tur finns nya stilriktningar och sätt att profilera sig.

Att skilja sig från majoriteten öppnar möjligeter till kreativt oliktänkande. Reklamen strävar efter att forma en uppfattning om det "rätta" utseendet - att göra modet till det självklara skönhetsidealet.

Antimodet vill ifrågasätta och omforma majoritetssanningarna om modet. Ett exempel på antimode i samband med samhällsprotester är uppkomsten av ungdomskulturen överhuvudtaget och modefenomenen kring hippies och punkare.3 Exempel på ungdomarnas antimode under 2000-talet är bl.a. stilen att klä sig nätt, näpet och mycket flickaktigt, liksom i en prinsesslek, hos unga kvinnor som beundrar japansk popkultur.

När nästan allt är tillåtet, kan möjligheterna att sticka av komma från sådant som en gång i tiden var vanligt och från vilket man då ville skilja sig.

Världskartan och naturen (uppgifterna 7-8)

I uppgift 7 fungerar världskartan och dess framställningssätt som exempel på våra vardagliga vanor.

Med hjälp av världskartan skall vi åskådliggöra hur vi är bundna av överenskommelser och bestämda synvinklar. Den synvinkel som vi tycker är naturligast är inte nödvändigtvis "riktigare" än något annat sätt att föreställa verkligheten.

I uppgift 8 betraktar vi naturen och naturfenomenen som ett möjligt perspektiv på problemlösning. I uppgiften undersöker vi hurdana lösningar på vissa problem vi finner i naturen. Genom att betrakta exempel i naturen diskuterar vi hur människan kunde lösa olika problem.


1 Se Burr, 2003, 3.
2 Ikonen, 2006, 121-127.
3 Nuutinen, 2004.