VERKSAMHET

1. Tankar om mode


Läroämnestips: Historia, modersmål, slöjd

Under lektionerna i historia kan uppgifterna 1-4 göras i samband med utvecklingen av den industriella produktionen och konfektionsindustri.

A. Dela upp er i grupper. Betrakta i varje grupp en av följande aforismer. Fundera i grupperna över:

  • Hur förhåller sig personen bakom aforismen till mode eller kläder?
  • Två synsätt som håller med om förhållningssättet och två som kritiserar det.

Jag använder bara kläder som liknar mig själv, så att jag slipper besväret att fundera över vad jag skall ta på mig.
- Katharine Hepburn

Människorna tittar ändå alltid på kläderna. - Det är en lag man måste underkasta sig, fastän man hur mycket skulle vilja göra uppror mot den.
- Mika Waltari

När jag var en liten flicka hade jag bara en klänning. Nu har jag två hundra, men kan ändå bara bära en åt gången.
- Juliette Greco

Under dåliga tider värnar människorna om elegans och under goda tider prisar de slarvighet.
- Murray Kempton

Mode är inte bara kläder, mode är något som finns i luften. Det är vinden som blåser i det nya modet, det känns och det doftar. Mode finns i himlen, det finns på gatan, i mode är det fråga om idéer, livsstil, det som sker.
- Coco Chanel

Mode är en så olidlig form av fulhet att det måste bytas ut ett par gånger om året.
- Oscar Wilde

B. Gör en aforism som beskriver er egen inställning till mode eller till ert eget stilval.


2. Vad är mode?

Läroämnestips: Historia, modersmål, slöjd

För denna uppgift behövs gamla klassfoton av skolans elever.
A. Vad är mode enligt er uppfattning?

  • Är mode viktigt för er? Varför?
  • Hurdana saker är moderiktiga?
  • Hurdant inflytande har modet? Skiljer det eller förenar det människor eller människogrupper?

B. Titta på klassfoton av skolans elever från c:a tio år tillbaka.

  • Betrakta elevernas väsen, deras klädsel och frisyrer. Vilka skillnader eller likheter ser ni mellan eleverna på klassfotona och er?
  • Är eleverna på klassfotona sinsemellan likadana eller olika?
  • Kan ni hitta några representanter för några särskilda ungdomskulturer på fotona?


3. Vår tids mode

Läroämnestips: Bildkonst, historia, modersmål, språk, slöjd
Obs! För denna uppgift behövs tidningar eller tidskrifter.

Klipp ut bilder som ni tycker uttrycker vår tids mode. Betrakta följande på bilderna:
A. Vilka/hurdana saker beundrar modet av idag? (Gör en lista på dessa saker.)

B. När modet beundrar och betonar vissa drag, lämnar det samtidigt andra saker obeaktade. Hurdana saker blir idag utanför modet? (Börja med att fundera över sådant som är motsatsen till de saker ni listade i punkt A)

C. Skulle de saker som blir utanför modet kunna vara föremål för beundran?

  • Vad är beundransvärt i dem?
  • Varför är de inte moderna?

D. Hurdana saker beundrar ni själva? Är de saker ni beundrar i samklang med dagens mode? Finns där också motstridigheter?


4. Antimode

Läroämnestips: Bildkonst, historia, modersmål, språk, slöjd

Lägg märke till att modet inte behöver gälla kläder. Det kan gälla t.ex. elektronik, teknik, inredning, samhälleliga fenomen och ideologier. Använd er kreativitet i allt vad modet kan gälla.

Planera ett antimode. Använd de synpunkter ni förde fram i de tidigare uppgifterna.

A. Fundera över vilka omständigheter eller fenomen de saker som ni anser vara modets motsats hänger ihop med.

B. Välj parvis eller gruppvis en sak eller ett fenomen som gruppen börjar skapa ett antimode till.

C. Hitta på ett namn för antimodet.

D. Beakta följande i er antimodeplan:

  • Vad vill ni betona med ert antimode?
  • Vilka saker vill ni kritisera med antimodet?
  • Förekommer de saker ni betonar på något sätt i det vanliga dagliga livet? Hur borde de ta sig uttryck?
  • Hur motiverar ni er synpunkt? Varför borde människorna avstå från den nuvarande modeuppfattningen?

Exempel på antimode: Konsumtionskritik

  • Synpunkt: Konsumtionskritiken betonar att ett plagg eller ett föremål inte är odugligt, fastän det inte är av senaste mode.
  • Kritik: Konsumtionskritiken kritiserar det att människor köper nya saker bara för att de är modernare än de gamla. Människorna borde ta till vara de saker de redan har och endast köpa produkter av god kvalitet.
  • Synpunkten tar sig uttryck i praktiken: Människorna har gott om användbara kläder och föremål i sina hem. Ändå anser de sig behöva nytt.
  • Motivering: Konsumtionskritiken borde tas på allvar, för redan nu fylls avstjälpningsplatserna av avfall som inte går att återanvända.

Antimodeplanen kan genomföras skriftligt, som bildkonst eller som en konkret produkt. Här kan också olika arbetsformer användas. T.ex. i bildkonst kan man planera en affisch som marknadsför antimodet eller en kollektion klädesplagg, möbler eller kärl. I slöjd kan man tillverka ett antimodeföremål eller -plagg utgående från planen. Under språklektionerna kan man presentera en skriftlig plan för antimodet, och då betonas särskilt olika synpunkter i modebetraktelsen.


5. En kritisk blick på reklam

Läroämnestips: Bildkonst, modersmål, språk

Vi konfronteras med reklamen varje dag. En del kanske vi lägger märke till och en del går förbi utan desto vidare notis. Trots det kan reklamen påverka vårt tänkande. Analysera en reklam eller en reklamkampanj. Var kritiska och betrakta reklamen ur olika synvinklar. Fäst också uppmärksamhet på synvinklar som man inte beaktar i reklamen.

A. Välj en reklam eller en reklamkampanj, som ni analyserar.

B. Gör skillnad mellan reklamens budskap och dess mål:

  • Vad gör reklamen reklam för? Är syftet att informera? Om vad?
  • Vilken målgrupp har reklamen?
  • Vart vill man komma med reklamen?

C. Med vilka medel vill reklamen nå sitt mål?

  • Hur väcker reklamen uppmärksamhet?
  • Vilka saker i reklamen fångar tittarens intresse?
  • På vilket sätt får man tittaren att bli intresserad av produkten och kanske att köpa den?
  • Vilka saker förs inte fram i reklamen?

D. Finns det människor i reklamen?

  • Görs reklamen med hjälp av kvinnor, män eller båda?
  • Vad gör människorna i reklamen?
  • Finns det dolda budskap i reklamen? Vad antas kvinnor och män göra enligt reklamen?
  • Hurdan bild av kvinnor eller män får man av reklamen?

E. Bedöm reklamen.

  • Är den bra eller dålig? Varför?
  • Vad tycker ni om de medel som används i reklamen för att påverka (ta reklamens målgrupp i beaktande)? Är reklamen ärlig enligt er?


6. Så här skall man göra reklam

Läroämnestips: Bildkonst, modersmål, språk
Tips! Uppgiften kan också kopplas ihop med företagssamarbetet. Planera en reklam för ett företag i näromgivningen. Se avsnitt 1, Aktiv företagsamhet, uppgift 8.

Planera och gör reklamen som ni analyserade i uppgift fem på nytt. Planera och gör en reklam eller en reklamkampanj som ni tycker att är högklassig, ärlig och beaktar målgruppen. Ni kan tänka er att själva vara målgrupp. Hur vill ni att man gör reklam för er?

Innan ni börjar planera er egen reklam, diskutera i klassen vilka principer ni tycker att man skall följa i reklam i allmänhet.