VERKSAMHET

7. En karta ur olika perspektiv

Läroämnestips: Geografi

Tre konstnärers kartritningar finns bifogade. Titta på kartbilderna och diskutera om följande ämnen:

A. Vad föreställer kartbilderna?
B. Hur avviker kartbilderna från den kartbild ni är vana vid?
C. Vilken kartbild tycker ni är bäst? Vilken är sämst? Varför?
D. Vilka områden/länder tycker ni borde framträda på världskartan? Varför?

Kartbilderna (pdf)

Kartbilderna kan se främmande ut. Det beror på vanan och den allmänna praxisen att rita världskartor på ett visst sätt. T.ex. i Amerika används en världskarta där Amerika är i mitten och andra världsdelar finns i kanterna av kartbilden. För en finländsk skolelev är Finland och dess grannländer samt Europa i allmänhet sannolikt den mest bekanta delen på kartan.

E. Vilka delar av världskartan tror du att är mest bekanta för grönländska, nyzeeländska eller japanska ungdomar? Rita kartbilder ur en grönländsk, en nyzeeländsk och en japansk ungdoms perspektiv.

F. Fundera över vilka andra saker än världskartan vi har vant oss att se som självklarheter eller på ett visst sätt, trots att det är fråga om en vana eller en överenskommelse.

  • Vilka saker tar vi ofta som självklarheter? Exempel: På vilka alla sätt vore livet annorlunda utan elektricitet?
  • Fundera över mat som vi tycker är god och ätbar eller mat som vi anser dålig och oätlig. Definieras god och dålig mat överallt på samma sätt? Hur inverkar kulturen eller omständigheterna på kategoriseringen av maten som god eller dålig?
  • Hitta på mera saker som verkar självklara, men som ändå beror på överenskommelser och är bundna till vissa perspektiv.

8. Idéer och inspiration från naturen4

Läroämnestips: Biologi, fysik, kemi, slöjd
Se bilaga 1: Svar.

Människan har efterapat och kopierat många av naturens uppfinningar. En ny vetenskapsgren som studerar efterapningen har uppstått, biomimetik. Utgångspunkten är att naturen redan har löst många frågor som människan ännu söker lösningen på. Alexander Graham Bell uppfann t.ex. telefonen genom att undersöka örats funktionsprincip. Ibland har igen människans uppfinningar hjälpt till att förstå naturens mekanismer. De gamla lådkamerorna hjälpte människor att förstå ögats funktion.

A. Vad uppfann ingenjören? Läs det bifogade utdraget och svara på frågor.

  • Vilket vardagliga hjälpmedel uppfann ingenjören med hjälp av kardborren?
  • Gissa hur många plastkrokar och öglor det finns i en bit så stor som en tumnagel i ingenjörens uppfinning?

"Den schweiziska ingenjören George de Mestral putsade år 1948 pälsen på sin hund efter en promenad. Kardborrarna som fastnat i hundens päls väckte ingenjörens intresse, och en titt i mikroskopet avslöjade orsaken till att de satt så hårt fast: ytan på kardborrens frökapsel var full av små krokformade taggar. Mestral hittade på att ersätta kardborretaggarna med små plastkrokar och hundens päls med ett fluffigt tyg, bildat av små öglor." (Helsingin Sanomat 20.2.2007 [Tiede & Luonto], D1.)


B. Ta modell från naturen och hitta på uppfinningar. Välj något naturmaterial för er betraktelse. Lämpliga material är t.ex. kottar, kärnhus från äppel, en ärtskida, ett hönsägg, en kräftsax, lönnfrö, ståndare från maskros, binas honungsceller etc.

C. Redogör för följande i ert naturmaterial:

  • Vilken är dess naturliga livsmiljö?
  • Hurdan struktur har det?
  • Hur fungerar det?
  • Vilken uppgift har det i naturen?

D. Hitta på idéer om i vilket hjälpmedel man kunde utnyttja strukturen eller funktionsprincipen i det naturmaterial ni valde? Rita en bild som åskådliggör hjälpmedlets funktionsprincip.

E. Bekanta er närmare med biomimetiken. Mera information om biomimetik som vetenskapsgren och uppfinningarna inom den finns på adressen www.biomimicry.net . Sidorna är på engelska.

  • Redogör för hurdana innovationer det gjorts med hjälp av biomimetik.
  • Hurdan är en biomimetisk planeringsspiral?


9. Planera ett skyddshölje för ett ägg

Läroämnestips: Biologi, fysik, hälsokunskap, slöjd

A. Bygg ett skyddshölje för ett ägg, som hindrar ägget att gå sönder när ni tappar det så att det får falla fritt (sk. benji-fall godkänns inte). Skyddet skall planeras med de givna materialen under en överenskommen tidsperiod (c:a 90 minuter är en lämplig tid).

B. För planeringen av skyddshöljet får alla grupper en linjal, en penna, ett gummi, en sax, en passare, en rulle tejp, 4 meter snöre, filttyg, bomull och sex ark A4-papper för ritningar och annat. Ytterligare material kan köpas och för detta får varje grupp 20 köppoäng.

 

Material som kan köpas

Pris i poäng

Silkespapper (50 x 70 cm) (1 ark/grupp)

5 p

Tidning (50 x 70 cm) (1 ark/grupp)

3 p

Sytråd (50 cm)

1 p

WC-pappershylsa (1 hylsa/grupp)

2 p

Kartong A4 (1 ark/grupp)

3 p

Metalltråd (50 cm)

1 p

Plast (10 x 20 cm) (remsa/grupp)

2 p

 

C. Innan ni börjar planera skyddshöljet, fundera på gruppens tidsanvändning. Som hjälp kan ni använda följande tidtabell:

  • Idéer 15 minuter
  • Planering 30 minuter
  • Utförande 30 minuter
  • Paus 5 minuter
  • Testning 30 minuter

D. Det färdiga skyddet bedöms på följande sätt (max. 50 poäng):

  • Design: Påhittighet, utseende och lösningens originalitet 1-10 poäng.
  • Utförande: Noggrannhet och ordentlighet i arbetet, materialanvändning 1-10 poäng
  • Skyddsförmåga: Hur högt var äggets fall? Skalet helt 5-10 poäng, skalet sönder 0 poäng.
  • Köppoäng: Gruppens oanvända poäng (max. 20 poäng).