VERKSAMHET

10. Nytt och bättre av gammalt


Läroämnestips: Lämpligt som samprojekt för bildkonst, slöjd och modersmål.

I uppgiften skall vi utveckla en skapande förmåga att se något gammalt och vant som nytt. Sök fram gamla föremål eller klädesplagg hemma eller hos bekanta. Föremål och kläder som är något trasiga passar bra för uppgiften. Fundera tillsammans över hur föremålet eller plagget kunde sättas i skick/renoveras och hur det kunde omarbetas för nya ändamål.

Alternativ 1: Föremålet eller plagget kan vara viktigt för en själv, och då har renoveringen en personlig betydelse.

Alternativ 2: Vi kommer överens om att vi tar med sådant som vi inte behöver och som saknar betydelse för oss, och skapar en ny användning för dem.

Alternativ 1:
A. Reflektera över varför föremålet eller plagget har personlig betydelse för dig.

  • Vilka minnen är förknippade med föremålet eller plagget?
  • Väcker föremålet känslor hos dig? Hurdana känslor? Är de positiva eller negativa?
  • Vad berättar föremålet om dig?
  • Har föremålet i första hand känslovärde eller praktisk nytta för dig?
  • Kan föremålet ha bytesvärde för dig? Hur skulle du definiera bytesvärdet?

B. Skriv en berättelse som berättar om ditt föremål eller ditt plagg och ta fram dess karaktär. Du kan utnyttja frågorna i punkt A.

C. Rita en bild av ditt föremål eller ditt plagg, som betonar dess karaktär och särdrag. Du kan utveckla föremålet eller plagget i din bild genom att lägga till eller ta bort delar eller genom att göra det till en del i en annan helhet.

D. Planera och utför renoveringen av föremålet eller plagget.

  • Vill du omarbeta det gamla till något nytt?
  • Vill du respektera och bevara föremålets eller plaggets ursprungliga väsen och bearbeta det så att det i så hög grad som möjligt bibehåller sitt ursprungliga form?
  • Vilka material och redskap behöver du för renoveringen?
  • Vad kommer renoveringen att kosta? Lönar det sig att renovera ifall det kommer att kosta mera än ett nytt föremål? Varför?
  • Kan man få de material som behövs för renoveringen som återvinningsmaterial?

Alternativ 2:
A. Samla föremålen eller kläderna på ett bord. Välj eller lotta ut ett föremål/plagg till var och en, men inte samma sak som personen själv fört med sig.

B. När alla har fått ett föremål eller plagg, börja skapa idéer för hur föremålet eller plagget skulle kunna utvecklas till något ännu bättre. I planeringen kan ni låta idéerna flyga fritt till att börja med.

  • Vad skulle den nya användningen av saken vara?
  • Vad kan man ta bort av föremålet/plagget?
  • Vad skulle man kunna lägga till?
  • Kunde den kopplas till en del av någon ny helhet?

C. Skriv upp idéerna och välj ut dem som ni tror går bäst att förverkliga.

D. När ni har valt ut de idéer ni tänker förverkliga, fundera på följande saker:

  • Vem kan behöva det förnyade föremålet eller plagget? Vilka viktiga faktorer borde man beakta med tanke på målgruppen. (Exempel: Om ni tillverkar en babyleksak, måste ni se till att den inte innehåller några små delar som kan lossna och råka i barnets mun.)
  • Vilka material behöver ni för förnyelsen?
  • Vad kommer materialet att kosta?
  • Får man tag på återvinningsmaterial för ändamålet? Var hittar man sådant återvinningsmaterial? (Blir det några delar över från någon annans förnyelsearbete som inte behövs? Kunde det som behövs finnas hemma eller på lopptorg?)

11. Lopptorg

Ni kan koppla uppgiften med ansvarstemat och stöda ett biståndsprojekt ni väljer ut. Se avsnitt 2, uppgift 16.

I denna uppgift övar vi förmågan att bedöma hantverkets värde och produktens penningvärde. Dessutom skall vi försöka identifiera de faktorer som inverkar på vinsten.

Av de föremål eller plagg som ni skickligt och noggrant renoverat får ni utmärkta produkter för försäljning på lopptorg i klassen eller i skolan. När ni planerar lopptorget skall ni fundera på följande:

A. Hurdant lopptorg ordnar ni? Säljer ni de produkter ni renoverat på skolans lopptorg eller reserverar ni ett bord på det lokala lopptorget eller den lokala marknaden?

B. Vilka goda och vilka dåliga sidor har de olika alternativen?

  • Den goda sidan i ett lopptorg i skolan är att man får använda skolans lokaler gratis. För att locka utomstående kunder till lopptorget, måste man göra reklam. Fundera också på om de föremål eller plagg ni restaurerat räcker till som enda försäljningsartiklar eller om lopptorget borde utvidgas och om ni kanske borde ta med andra klasser.
  • Lokala lopptorg, där man får reservera bord ordnas ofta och dit kommer också kunder utan särskild reklam. Det kostar att hyra ett försäljningsbord. Var får ni pengar för att hyra ett bord för? Tycker ni att priset för ett försäljningsbord är högt eller lågt? Hur inverkar priset på bordet på den vinst ni kunde få på lopptorget?

C. Prissättning av produkterna

  • För vilket pris skulle ni vilja sälja sakerna ni renoverat?
  • Tror ni att varorna går åt för det priset? Vad skulle ni själva betala för produkten?
  • Vad kostade materialen ni använde? Täcker priset ni ger materialkostnaderna? Vilket värde borde ni ge ert eget hantverk?

D. Hur lägger ni fram er produkt på försäljningsbordet? Behöver produkten inpaketering?

E. Hur lockar ni kunder till ert bord? Vilka saker främjar åtgången på produkterna?

F. Vad måste man komma ihåg om kundservice?


12. Kreativ matlagning

Läroämnestips: Alla läroämnen. Exemplet i uppgiften gäller en lektion i huslig ekonomi, men principerna - planering av en sammanhängande helhet utgående från slumpmässiga ingredienser - kan utnyttjas i alla läroämnen

Lätta versioner av uppgiften:

  • Läraren ger grupperna en basråvara för att tillreda en måltid. Eleverna väljer de övriga ingredienserna med tanke på basråvaran.
  • Läraren ger först t.ex. 4 råvaror, som används som utgångspunkt för planering av måltiden.
  • Läraren ger alla råvaror för måltiden. Elevernas uppgift är att planera vilken måltid som tillreds av råvarorna och hur den tillreds.

 

Genom att planera en måltid av slumpmässiga ingredienser övar vi upp förmågan att bygga upp en enhetlig och fungerande helhet av separata delar. Dessutom fäster vi uppmärksamhet på hur det slutliga priset för måltiden bildas av de olika delarna.

Varje gruppmedlem väljer en ingrediens som de önskar använda i måltiden. I gruppen planeras sedan en måltid av de slumpmässigt utvalda ingredienserna. kom ännu överens om vilka basingredienser som i vilket fall som helst får användas i tillredningen av måltiden (t.ex. kryddor, mjöl, mjölk, olja, potatis, ris etc.). Uppgiften kan gärna delas upp på två sammankomster.

1 sammankomsten

A. Läraren berättar för varje gruppmedlem det eurobelopp som han eller hon får använda för att välja ingredienser till måltiden. Elevens uppgift är att uppskatta till vad eurobeloppet räcker.

B. Bilda grupper på 2-4 personer. (Bilda inte grupperna på basis av vilka ingredienser var och en valt.)

C. Gruppmedlemmarna berättar för varandra vilka ingredienser de valt.

D. Grupperna funderar över hurdan måltid de skall tillreda av de utvalda ingredienserna. Ingen av ingredienserna får lämnas oanvända. Dessutom kan de födoämnen som definierades som basingredienser utnyttjas i planeringen av måltiden.

E. Kom överens om hur ni skaffar ingredienserna till följande sammankomst.

2 sammankomsten

A. Grupperna tillreder måltiden som de planerade den föregående gången.

B. Grupperna räknar vad alla ingredienser de använde till måltiden kostade sammanlagt.

C. Före måltiden presenterar grupperna för hela klassen den måltid de tillredde. Under presentationen skall det framgå hur måltiden tillreddes och vilka de sammanlagda kostnaderna var.

D. Bedöm tillsammans den påhittighet som användes vid tillredningen av måltiden och måltidens förhållande mellan pris och kvalitet. Diskutera också om man kunde ha använt några andra metoder eller råvaror vid tillredningen.