VERKSAMHET

1. Gångna och kommande händelser på en tidsaxel


Läroämnestips: Bildkonst, elevhandledning
Här behövs åtminstone ett papper av storlek A3.

A. Rita ett streck på bredden, som är ¾ av papprets bredd.

  • Anteckna ditt födelsedatum i streckets vänstra ända.
  • Anteckna dagens datum i andra ändan.

B. Fundera över viktiga och betydelsefulla händelser som inträffat under ditt liv.

  • Placera de viktiga och betydelsefulla händelserna på tidsaxeln. Kom också ihåg små händelser. Du kan tänka på vänner, intressen, skolan, familjen, sommarjobb, resor eller situationer där du känner att du har lyckats bra.

C. Välj ut en händelse som du tycker är din viktigaste prestation. Rita ett vertikalt streck vid denna händelse. Skriv på strecket:

  • Varför är händelsen viktigast för dig?
  • Vilka färdigheter krävde den av dig?
  • Vad tyckte du särskilt om?
  • Vad kunde du eller lärde du dig?
  • Vilka andra personer hade att göra med händelsen?

D. Fortsätt tidsaxeln från dagens datum fem år framåt.

  • Dra ett tvärstreck till sidans andra kant.
  • Anteckna det datum som är exakt fem år framåt i tiden i ändan av tidsaxeln.
  • Fundera över var du vill vara om fem år. Skriv det på strecket. Använd det vertikala strecket du ritade i punkt C som hjälp.

Exempel:

  • Är du i skolan? Var är du i skola?
  • Är du på jobb? Vad gör du för arbete? Var arbetar du?
  • Var bor du? Hur bor du?
  • Vilka människor finns i ditt liv?
  • Hur klarar du dig ekonomiskt? Vad ger dig inkomster?

E. Vad händer under de följande fem åren, innan du har nått den situation du önskar?

  • Vad måste du göra för att komma in vid den skola eller på den arbetsplats du önskar?
  • Anteckna händelser för de kommande fem åren på tidsaxeln.
  • Vad skulle du vilja ha gjort innan fem år förflutit?

F. Hur kan du just nu verka för att du skall nå ditt mål? Skriv minst tre saker.


2. Att uppnå ett mål

Läroämnestips: Alla läroämnen
I uppgiften har gymnastik och idrott använts som exempel. Uppgiftens princip kan tillämpas i vilket läroämne som helst.

Till läraren

Med denna uppgift övar vi långsiktighet och att sätta utmanande men också realistiska mål. I gymnastik och idrott kan målen ha att göra med någon viss gren (t.ex. kastlängd eller utveckling av noggrannhet i boboll), med att inleda en regelbunden motion, med att höja allmänkonditionen eller med att öka smidigheten. Uppgiften kan tas som en del av perioden i gymnastik och idrott eller vara en hemuppgift. Ifall uppgiften ges som hemuppgift, stöder den eleven att aktivt motionera också på fritiden.

Bestäm tillsammans med eleverna den tidsperiod under vilken var och en försöker nå sitt mål. Omkring fyra veckor kan vara en lämplig tid. Fyra veckor är en ganska lång tid och kräver långsiktighet och målmedvetenhet. Under fyra veckor hinner det också ske äkta framsteg.

UPPGIFTSBLANKETTERNA FÖR ELEVEN (pdf)

Punkterna 1-2: Eleverna beslutar om ett mål för sig och uppskattar hur utmanande det är och vilka möjligheter de har att uppnå det under den överenskomna tiden. Det viktigaste är att sätta ett mål som inte är alldeles själklart att nå, men inte heller omöjligt. För att sätta och uppskatta målen måste eleven först bedöma sin nuvarande nivå och förmåga. Exempel: Just nu orkar jag springa ett varv runt motionsspåret. Mitt mål är att orka springa tre varv runt. Överväg om en mätning av utgångsnivån skulle stöda eleverna att uppnå sitt mål.

Punkterna 3-4: Eleverna funderar över olika sätt som hjälper dem att nå målet. Dessutom funderar de redan på förhand över vad som kan försvåra måluppnåendet. Avsikten är att de skall bli medvetna om eventuella svårigheter och inte tappa modet vid första motgång.

Punkt 5: Trots att eleverna har sina egna mål, kan stöd från de andra och samarbete vara goda sporrar för att hålla fast vid långsiktigheten.

Punkt 6: Eleverna sätter etappmål, med hjälp av vilka de kan kontrollera hur de framskrider enligt de utstakade målen. Helhetsmålet blir också lättare gripbart, när man inte genast siktar på slutmålet. I fråga om etappmålen har läraren en viktig roll. Läraren skall fråga eleverna om de nått etappmålen. På så vis uppmuntrar läraren och påminner eleverna om att de skall fortsätta arbeta för att uppnå målen. Ifall en elev har blivit mycket efter, skall ni tillsammans avgöra om målet satts för högt eller om det är fråga om brist på träning.

Punkt 7: Eleven bestämmer själv när han eller hon första gången börjar arbeta för målet. Detta beslut om inledning görs allra sist, så att det stannar i minnet och fungerar som ett genuint beslut om att börja träna.

Som avslutning på den överenskomna tidsperioden:

Fyll i blanketten "Målet uppnått" där eleverna själva kan bedöma sin målmedvetenhet. Ifall uppgiften används som en del av elevbedömningen, skall man betona elevens långsiktiga arbete och målmedvetenhet för att uppnå sitt mål.